IKTeket

Är vi skolutvecklare, astronauter som spanar ut i cyberspace?

Så här tänker jag, just nu, i min process. Ett inlägg som skulle kunna bli hur långt som helst känner jag. Håll tillgodo med detta så länge, fortsättning lär följa…

 

Skolan digitaliseras

cartoon-313675_1280Digital utveckling i ”skolan” pågår runt om i vårt avlånga land och över kontinenterna i vår jordglob. Men vad menar vi när vi säger att skolan digitaliseras? Cyberspace, är det lika oändligt som rymden? Och hur vi hittar vi en struktur i Cyberspace som passar vår digitala skolutveckling? Är vi skolutvecklare, astronauter som spanar ut i cyberspace och försöker förstå och utveckla vår kunskap om de digitala byggstenarna?

ball-63527_1280När jag har tänkt på skolans digitala utveckling (främst ur fokus från mitt uppdrag som IKT-pedagog i Sjöbo kommun) har jag sett ett gigantiskt stort cyberspace med enormt många lysande stjärnor där ettor och nollor svävar runt! Jag har sett ett gigantiskt uppdrag framför mig, ett rörigt uppdrag. Jag har även märkt att i flera av mina oräkneliga diskussioner kring skolans digitalisering så blandar vi gärna äpplen och päron, under benämningen IT i skolan.

För några veckor sedan var jag, och mina kolleger på IKTeket, i Lund på ”Lund Grand Prix”. En näringslivsdag kring framtiden i näringslivet. Framtiden i näringslivet –Det ska ju vi i skolan lägga grunden för idag. Utan tvekan är digitala framsteg en stor del i vår framtid. Förutom inspirerande och engagerade talare som Lottie Knutsson och Hans Rosling fick vi ta del av några ”spot-on” –inblickar i innovativa företag.

Jag imponerades av ”touchless” interaction. Där du styr datorn genom fingrarnas rörelser i luften. Ingen mer bacillspridning på offentliga maskiner! En teknik som ”finns”. Vad sägs om snygga smycken med funktion, det ni! En ”drönarbrosch” som känner av omgivningen, börjar det regna släpper den, flyger upp, fäller ut sig som ett paraply och svävar ovanför dig. Coolt! Varför inte en gps-drönare? Du bestämmer vart du ska, sen flyger gps-drönaren en bit framför dig och det är bara att följa den för att hamna rätt! Teknik som ”finns”. Jag fick även en aha-upplevelse kring 3D skrivare. Som uppfinnare idag kommer du långt med kunskaper i att skriva ut i 3D. En produkt kan testproduceras med en 3D skrivare. Du kan starta din försäljning och pröva din idé på riktigt, till låg kostnad, innan du satsar i större skala. Utan tvekan är digitala framsteg en stor del i vår framtid (& nutid).

SETTdagarna i förra veckan var också en stor källa till inspiration, förutom alla engagerade föreläsare så hade vi många och långa fokuserade diskussioner kring digital skolutveckling. Fler delar föll på plats. Frågan är verkligen inte OM vi ska digitala verktyg i skolan utan HUR ska vi använda dem?

Jag tänker att ett ”genomsnittsyrke” kanske uppdaterar/digitaliserar sina administrativa system och eventuellt anpassar sitt företag utifrån en allt mer digital marknad. Men för oss i skolan är det så mycket mer än så…

När jag bringar reda i mitt gigantiska cyberspace får jag fram tre stora delar i skolans digitala utveckling. Administrativa digitala verktyg, digitala metoder för lärande samt datalogiskt tänkande för framtiden. På ett ungefär. För mig blev det lättare att tänka så här.

Administrativa digitala verktyg. Precis som ”alla andra” branscher så utvecklas och digitaliseras våra administrativa system. Lönen rapporterar vi i ett system, vi har arbetsnät där all info finns, vi har lärplattform där den mesta av vår administration hanteras. Omdöme, betyg, planeringar, schema, frånvaroregistrering… många av våra tidigare analoga /osmidiga digitala uppgifter hanterar vi numera digitalt. Här krävs det utbildning för att all personal i förskola/skola (inklusive skolledare och admin-personal) på ett tidseffektivt sätt ska kunna hantera systemen.

Digitala metoder för lärande. Det jag utläser av aktuell forskning är att om man medvetet, ”pedagogiskt” använder digital teknik och digitala möjligheter för lärande så lär sig barnen bättre/mer. Man har kunnat mäta att de presterar till exempel bättre på nationella prov. Här krävs det utbildning för att all pedagogisk personal i förskola/skola (inklusive skolledare) ska känna sig trygga i sin digitala kompetens, så att man tryggt, medvetet och pedagogiskt kan använda digitala verktyg och metoder i sin undervisning.

Därutöver ska vi förbereda eleverna för ett digitalt yrkesliv där kompetens och förståelse för digitala verktyg kommer vara grundläggande färdigheter. Därur kommer…

robot-162087_1280Datalogiskt tänkande, computing, digital literacy, programmering –olika begrepp för värdefulla förmågor och färdigheter som våra barn och unga behöver ha med sig i livet. För mig, just nu, handlar det om att förstå att det bakom varje digitalt system/verktyg/spel/e-tjänst… finns en människa, oftast flera. Att kunna skapa digitalt, programmera, publicera på webben, skriva ut i 3D… Här krävs det utbildning för att all eller åtminstone några pedagoger i förskola/skola fördjupar sig i detta ”ämne”.

Här och nu tänker jag att detta område skulle tjäna på att vara ett eget ämne. I någon form, även om stöd för innehållet kan hittas i läroplan och flera kursplaner. Jag tänker så då jag inser att den fortbildningsinsatsen som behövs för att alla ska känna sig trygga i digital administration och digitalt lärande är fullt tillräcklig, för tillfället, för de allra flesta pedagoger.

För mig klarnade vårt uppdrag kring skolans digitalisering. Galaxen ”skolutveckling” i cyberspace fick sig några planeter.

Så här tänker jag just nu. Hur tänker du?

 

/Malin

Idag en skolutvecklande astronaut!

 

Tack till Pixabay för alla fina bilder.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.